Uppdaterade AT-uppgifter
Uppdaterade AT-uppgifter
Denna tjänst är avsedd för läkarstudenter och läkare
Alla bloggar
Blogg - TittaSnett

Senaste inläggen

<oktober>
2526272829301
2345678
9101112131415
16171819202122
23242526272829
303112345

Bloggar

Blogg - TittaSnett

T3- Begynnelsen
11:e augusti
Views: 3967
Dagarna ter sig ganska banala nu innan skolan börjat och gör inte mycket till väsen, såsom att de susar förbi mig och jag misslyckas med att fånga dem. Hade tänkt gräva mig ner i plugget idag men det blev inte mycket. Känns som att tankarna inom mig, i mitt huvud, tar upp en större del av min verksamhet, min effektivitet om den så kan kallas, att jag tappar fokus. Jag har inget Internet att bruka, varken har jag några vettiga kanaler vid lunchtid. Vågar inte ringa runt och höra vad de andra gör. Känns lite som att de redan har grupperat sig sen länge under sommaren, men uteblivit med att inkludera mig. Med mer vettiga ord så känner jag mig smått utanför, kanske så irriterar jag folk eller så är jag inte mycket till vän. I min outhärdliga ensamhet idag så fann jag att botemedlet möjligtvis kunde infinna sig i en trevlig löprunda från hemtrakten för att bege mig några km bort och sen tillbaka. Jag drog på mig skorna, kläderna, all annat viktigt och tog mina första steg utanför dörren. Ganska härligt vid första slaget, vem skulle neka de barnstegen som vårens solstrålar tar då den skiner varmt trots att den kala vintern fortfarande gör sig påmind? Helt oväntat träffar jag på två vänner och finner att jag innerst inne slåss med en känsla av utanförskap, större än den innan, av att de går tillsammans. Jag vill definitivt inte vara påträngande men känslan överröste mina tankar, min motivation tröt och jag blev helt plötsligt medveten om mig själv, både fysiskt och psykiskt. Jag valde att vända hem. Jag tror jag lider ganska mycket inombords men vägar att erkänna det. Jag brukar observera folk lite titt som tätt ibland från långt håll, vilket jag inte är ensam om, och då tenderar jag att för en stund avlägsna mig själv från mig själv för att i en sekunds tid känna hur det är att vara någon annan. Det känns ganska bra för den stunden tills att jag återvänder. Jag har en tendens att dagdrömma väldigt ofta, tänka mig utanför min egen sfär. Jag undrar ibland hur farligt det är att vara mig, hur hemsk är jag att umgås med och hur ser jag ut när jag betraktas ur någon annans öga. Just nu har jag inget annat val än att tycka om den jag är, vare sig jag vill eller inte. Jag är rätt så fast, inklämd mellan två karaktärer där en utav dessa jag vill vara och den jag verkligen är.
2009-08-20 16:09
Det där lät jobbigt. Ska du inte söka upp en kurator på vårdcentralen??? Speciellt om du nu också har en jobbig termin framför dig.
2009-09-25 16:48
Hur har det gått? Har du fått någon hjälp?
För att skriva kommentarer måste du bli medlem

copyright © 2017 underlakare.se